Från någonstans kring utgåva #40 till någonstans kring utgåva #115 jobbade jag för Faktum. Första halvåret som reporter, därefter som redaktör, under drygt två års tid som chefredaktör, och slutligen som frilans.
Som tf chefredaktör och ansvarig utgivare var jag drivande i en omfattande redesign och utveckling av tidningen. Jag såg Faktums uppdrag som tvådelat:
- Att rikta uppmärksamheten mot hemlöshetsfrågan
- Att skapa en tidning som är enkel för försäljarna att sälja
Det första punkten hade Faktum alltid varit grymma på, men man glömde ofta bort mottagarna. Omslagen var inte sällan svårbegripliga och saknade nästan alltid säljande rubriker och tidningen gav ett lite svårt intryck. Både i form och i val av innehåll.
Genom att gå från häftad rygg och obestruket papper, till limbunden rygg och bestruket papper, fick tidningen mer karaktär av kommersiellt magasin. Typsnitt och formspråk uppdaterades. På omslagen fick man möta blicken hos människor. Slagkraftiga rubriker tillfördes.
Det tunga innehållet lättades upp med porträtt på kända människor, krönikor och musikrecensioner.
Kvar fanns förstås de grävande och viktiga reportagen, försäljarnas röster, och Faktums kaxiga och punkiga attityd.
Guldspaden
Som tf chefredaktör och ansvarig utgivare fick jag också det stora nöjet att vara involverad i fantastiska Anna Wallenlind Nuvungas grävande reportage om Hells Angels kopplingar till hockey och behandlingshem. Ett reportage som belönades med Guldspaden 2010 – helt galet med tanke på våra ytterst begränsade resurser.
Sveriges största Facebook
På Faktum var vi tidiga pionjärer på Facebook. Det var tider när det fortfarande var roligt med sociala medier och man kunde få enorm organisk spridning genom smart och genomtänkt innehåll – utan att behöva spender en krona på annonser.
Resultatet blev Sveriges största Facebook-sida bland magasin. En plats som Faktum hade tills jag och Per Adolfsson startade Skriva och snabbt växte om dem.
